Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!
Fritidsbåtar – en miljöfara
I Sverige har vi omkring 718.000 fritidsbåtar i olika storlekar och för olika ändamål.
Att köra motorbåt och segla är grundläggande rättighet. Ibland har båtlivet kallats den sista friheten. Att införa begräsningar och regler är nästan otänkbart.
Båtlivet har dock förändrats.
Se på motorbåtsbeståndet. Enligt Båtlivsundersökningen 2004 finns i dag omkring 430.000 motorbåtar från mindre öppna med 10 hk motor till stora med övernattningsmöjlighet..
Gårdagens bestånd av rodd- och fiskebåtar har ”kompletterats” med snabba utombordare, daycruisers, båtar med och utan flybridge och RIB-båtar med enorma fartresurser.
Båtfackpressen översvämmas av erbjudanden om nya vackra båtar och dagstidningar följer upp med presentationer av båtarnas skönhet, prestanda och fartresurser. Kritisk granskning av båtarnas miljöpåverkan saknas.
Skärgårdsboende klagar alltmer högljutt över höga farter, svallvågor, motorbuller och allmän drullighet hos båtförare..
Just nu pågår båtmässan i Göteborg och den 3 mars startar Allt för Sjön i Stockholm, den mässa ingen båtägare vill missa. På dessa mässor har miljöfrågor aldrig fått stort utrymme.
Båtlivets organisationer, exempelvis SBU, talar ständigt om att båtägare är varsamma om vattenmiljön. Den är ju själva grunden och förutsättningen för deras fritidsliv. Man säger att fritidsbåtfolket inte gärna vill smutsa ner det vatten, som är så viktigt för dem själva.
Möjligen har man ganska rätt vad gäller medlemmar i båtklubbar, anslutna till SBU. Men det finns ett okänt antal.motorbåtar utanför dessa klubbar.
Trots SBUs och andras kampanjer för att byta ut gamla tvåtaktsmotorer, som är rena giftbomberna, mot moderna fyrtaktare, finns de sannolikt fortfarande kvar i stor mängd.
Frågan är om dagens ägare till motorbåtar och de som nu planerar att köpa båt har samma känsla för miljön som gårdagens. Det finns de som med beklagande ser att ägare till motorbåtar uppför sig som om de körde bil och heller köper sin service än rustar båten på egen hand.
Kan det vara så att SBU och andra båtorganisationer lever kvar i gårdagen och inte ser vad som sker i verkligheten?
Har tillverkarna av båtmotorer inte upptäckt katalysatorn? Och varför saknar många båt-motorer effektiva ljuddämpare? Varför är akrylatbensinen så dyr? Miljöfrågorna hopar sig.
Undersökningar av vattenmiljön i naturhamnar, dit många fritidsbåtar samlas, och intill båtklubbar, marinor och varv visar att vatten och bottensediment blivit påverkat av gift från bottenfärgerna. Senaste larmrapporten kom nyligen från Länsstyrelsen i Sörmland.
Andra undersökningar av områden, som kommuner hyr ut till båtägare för vinteruppläggning,
visar att marken blivit kraftigt förgiftad genom färgspill och bottenrengörning – se Stock-holms Miljöförvaltnings undersökning 1998 av 5 stora uppläggningsplatser.
En beräkning visar att fritidsbåtar konsumerar 100.000 m3 bränsle under ett år.
Både vatten och luft påverkas av utsläppen.
En annan beräkning visar att en besparing om 10.000 m3, om motorbåtarna hade ren och obevuxen botten.
Bottenfärgfrågan har diskuterats under många år. Ett förbud rörande försäljning av botten-färger på Ostkusten, innehållande gift, infördes 2000. Men den båtägare, som absolut vill ha giftig färg för att slippa beväxning, har inga svårigheter att skaffa den på Västkusten eller utomlands.
Människans påverkan av jordens klimat har nu blivit uppenbar. I SvD 2007-02-05 skrev Bo Ekman en artikel under rubriken ”Det stora hotet är människan”. Sedan dess har vi alla tagit del av FN-rapportens synpunkter.När skall ägare till fritidsbåtar, i synnerhet motorbåtar, ta sitt ansvar och värna den miljö, de anser så viktig? G O DouglasJag delar dina åsikter på alla punkter. Det har intre gjorts några trovärdiga sammanvägda anlyser av båtlivets samlade miljöeffekter.
Det var en behövlig blogg om fritidsbåtlivet och dess nedsmutsning av vattnen för just nöjes skull.Det är på tiden att båtorganisationerna och Kemi tar de krafttag som de lovat under så många år när det gäller avgas- och bottenfärgsproblemen.
Väl rutet! Är det så att båtfolket tror sig stå utanför eller över diverse regler som är självklara på land? Onykterheten till rors är kanske det mest observerade fenomenet med kända tragiska resultat. Men utsläpps- och bullerproblemen är ju betydligt större i omfattning än t.o.m. den viktiga frågan om bottenfärger. Skall båt- och miotortillverkarna - och båtägarna själva - ta sig samman och visa ansvar själva, eller skall vi behöva lagstiftning?
Undrar om Båtmässan vågar ta upp sådana problem? Jag betvivlar det - man är väl rädd för att bita handen som föder en...
Vilken tankeväckare denna artikel är!
Miljöhoten från fritidsbåtar är tydliga och uppseendeväckande.
Det vi tidigare tyckte vara en trevlig liten verksamhet ? roddbåtar med fiskande
Barn ute i viken en lördageftermiddag ? har nu förbytts i vrålande motorer, svall-
vågor, villaliknande farkoster och kraftigt försämrad vattenmiljö.
Som ordförande i SVEMO har jag haft förmånen att införa tydliga regler
rörande motorcyklars uppställning i depå under tävlingar utomhus. Alla skall
ha en oljeuppsugande matta under sig i format 2 x 0,80 m.
Jämför då med bristen på regler för båtars tvätt och målning på land.
Som boende intill Edsviken på gränsen mellan Danderyd och Sollentuna undrar
jag just hur starkt förorenad vikens vatten blivit av de nu mer än 1.900 fritids-
båtar ? jag har själv räknat dem -, som har viken som hemmahamn.
Inne Brunnsviken ? i Nationalstadsparken - finns 4 båtklubbar med ett stort antal
motorbåtar. När de tas upp för vinterförvaring och bottentvättas, då rinner all materia
inkl gift från bottenfärgen ner i vattnet.
Var är kommunernas intresse för att värna vatten- och markmiljön?
Båtlivets organisationer, miljömyndigheter, kommuner och många fritidsbåtars
ägare måste tänka om!
Hur behandlar andra länder båtlivets miljöproblem?
Ur regler för båtar i Helsingfors
Hyresgästen är skyldig att tillse att avfall och utsläpp inte kommer ut i vattnet eller luften, inte heller problemavfall eller andra ämnen som försämrar eller förstör marken på stranden, havsbottnen, vattnet eller luften. Om det i vattnet råkar komma eller släpps ämnen eller material som försämrar eller skadar vattenkvaliteten, eller om det i vattnet observeras sådana ämnen eller material, är hyresgästen skyldig att ofördröjligen meddela om saken till räddnings- och miljömyndigheterna samt till idrottsverket, och skall också utan dröjsmål vidta de åtgärder som eventuellt behövs för eliminering av föroreningarna.
Minnesota, USA
Enligt uppgift får båtar på land inte slipas och målas utan att marken under båten är täckt.
Dessutom skall motorverktygen vara försedda med dammsugare.
Man har börjat diskutera risken att båtar, som transporteras mellan olika sjöar för med sig bakterier och annan oönskad materia. (Jmf med diskussionen i Sverige om kräftburar, som förde med sig kräftpesten från sjö till sjö).
Bra! Skapa fortsatt opinion. Tror mindre på nya lagar, regler och förbud.Det har vi nog av i Sverige.
Gustaf,
Jag håller med om din verklighetsbeskrivning. Och till miljöproblemen kan läggas den växande problemen med olyckor till följd av hög hastighet, dåliga båtkunskaper och fylla.
Du kanske kunde kontakta WWF och Naturskyddsföreningen (Magnus Nilsson på rikskansliet alternativt Sunsanne Ortmanns på länsförbundet i Stockholm) om påtryckningar i syfte att få till en ordentlig miljöinriktning hos 2008 års båtmässa? Årets upplaga är det säkert för sent att göra något åt.
mvh
Per
Båtmotorer saknar katalysatorer och körs oftast inte på akrylatbensin.
Men det finns både motorcyklar och gräsklippare med katalysator, som kan köras på akrylatbensin.
Här ett utdrag ur Konsumentverkets råd om gräsklippare:
För den som har så stor gräsmatta att elklipparen inte räcker till, finns det numera miljömärkta motorgräsklippare.
- Några gräsklippare har katalysator, och en del går att köra på akrylatbensin, vilket ger avsevärt mindre mängder hälsofarliga utsläpp.
Nu börjar kritiken mot båtmotortillverkare komma igång.
Under Båtmässan i Göteborg publicerade GP en mycket upplysande artikel ?Nej, ingen motorbåtsköpare frågar om klimathotet?.
Kolla länken: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=323965
Journalistens, Lars Gunnar Wolmesjö, frågor till motortillverkarna om utsläpp och förbrukning blev inte besvarade. Uppenbarligen har dessa inga svar utan lämnar köparna i total ovisshet.
Hur blåögd får man vara i motorbranschen? Hur kan det vara en sådan skillnad mellan båt- och bilmotorer? De kommer ju ofta från samma tillverkare.
Det skall bli intressant att höra eventuella kommentarer under Allt för Sjön i Stockholm. SBUs miljökonferens den 7 mars kan knappast undvika att beröra ämnet.
Min hustru är mycket miljöstolt över sin nya Peugeot 107 som släpper ut 109 g koldioxid/km. När hon frågar mig hur mycket min båtmotor släpper ut ser jag ut som en fiollåda! När i all världen ska båtbranchen deklarera miljövärden för sina produkter? Då skulle samhället kunna premiera miljömedvetna båtägare på liknande sätt som bilägare i dag t.ex. får parkera miljöbilen gratis i många kommuner som är rädda om naturen.
Min erfarenhet från fritidsbåtbranchen sträcker sig tillbaka till 1940-talet. Då var inte överklassen så starkt representerad som idag. Nu har en stor mellanklass av folk köpt båtar och tillbringar en stor del av sin fritid på havet och i skärgårdarna. Denna fritidssysselsättning är underbar och tillfredsställer oss alla. Min far och jag kunde konstatera att nedsmutsningen av våra skärgårdar tog fart på 50-talet och har sedan dess fortsatt allt snabbare. Då på 40-och 50-talen fanns det inte många fritidsbåtar och nedsmutsningen var minimal av den anledningen. Nu för tiden finns det bort emot 1 miljon fritidsbåtar på en relativ liten yta och ugör då ett mycket större hot mot miljön. Vi har här i bloggandet tagit upp båtmotorerna och det är bra, men båtbottenfärgerna utgör ett mycket större hot mot våra vatten. Regeringen måste ändra på de nuvarande lama reglerna så att vi får ut de alternativa metoderna som tvättning av båtbottnarna. Först då kan vi få en bättre miljö och ta det ansvar som vi alla skall göra. En god fritid är en giftfri fritid.
Några erfarenheter från 13 års arbete med båtbottentvättar
När AB Rent Under ville placera en bottentvätt på Bockholmen i
v:a Värtan vid Solna kommuns snötippningskaj begärde ansvarig
miljöinspektör att företaget skulle utföra bottenundersökning före
och efter säsongen. Inspektörens motiv var att där skulle samlas
så mycket alger att syresättningen skulle påverkas.
Mitt intryck var att denna inspektör läste miljöbalken på samma
sätt som f-n läser bibeln ? alltså på sitt eget sätt.
Tyvärr saboterades maskinen av okänd person, så pass allvarligt
att företaget drog sig ur verksamheten. Någon bottenundersökning
gjordes därför aldrig.
Två miljöministrar har invigt bottentvättstationer:
Anna Lindh (1996) i Hägernäs och Lena Sommestad (2005) i Trosa.
På Bosö BK, Lidingö, gjorde vi en testkörning med MobiWash
Hamnkaptenen bottentvättade själv sin båt med gott resultat.
Men klubbstyrelsen avvisade tanken på att skaffa en bottentvätt
? utan någon närmare motivering.
I Göteborg demonstrerade vi bottentvättning i Hinsholmshamnen.
Endast en båt kom för att bli tvättad. Efter två försök relativt
misslyckade försök att få botten ren, gav publiken sig av.
Kommentarerna var grymma.
Båtägaren var dock mycket nöjd, eftersom båten gick betydligt
fortare på hemvägen. Det visade sig att denna båt aldrig botten-
målats och att den legat i vattnet mer än 18 månader. Lagret av
tulpaner var mycket tjockt.
Första demonstrationen av Stark Boatwasher gjordes på Bullandö
i december 1994. Ännu har dock Bullandö Marina inte skaffat sig
en maskin.
Metoden Bottentvätt i vattnet, har visats på Allt för Sjön under alla
åren. Många intressanta synpunkter har kommit från en intresserad
allmänhet men knappast från båtklubbar och -organisationer.
En tydlig skillnad visade sig mellan könen: kvinnor var betydligt
mer intresserade av metodens miljöfördelar än männen.
Jag beklagar en allvarlig felstavning: ALKYLATBENSIN heter och ingenting annat.
Jättebra att denna blogg tar upp frågor om båtlivets miljöpåverkan. Vi på Naturskyddsföreningen har jobbat under ett antal år med dessa frågor. Det går för trögt med att miljöanpassa båtlivet, det tycker jag som flera andra före mig i denna blogg.
Vilket är då bästa sättet att komma vidare? Information? Frivillighet? Lagstiftning? Eftersom frivilligheten inte räcker för verkliga förändringar är det nog nödvändigt att skärpa lagstiftningen, gränsvärden och regelverk för att fasa ut gamla motorer, giftiga båtfärger etc. Buller och hänsynsfrågor är också väldigt viktiga - det är långt fler än båtägare som vill njuta av vår kust och våra vackra skärgårdar.
Några skribenter nämner båtmässan Allt för Sjön och att den saknar en intressant och ordentlig miljöinriktning. Det är också min bild, men jag kan glädjande nog tillägga att vi är en grupp aktörer som sedan förra året jobbar med att bygga upp en monter med miljöinformation som vi hoppas kan utvecklas till ett Miljötorg, med montrar från både tillverkare, försäljare, myndigheter och intresseorganisationer m.fl. Riktigt så långt har vi inte kommit än, men besök gärna miljömontern i A-gallerian, AG:24, där du kan göra ett miljötest, informera dig om forskningsprojekt kring förnybara bränslen för båtmotorer, få information och en karta över var du med tvåtaktare kan tanka alkylatbensin i Stockholms län - och mycket mer. Jag hoppas det är bara början, och att fler mässbesökare efterfrågar miljöperspektivet och att fler utställare visar upp miljöanpassade produkter och tjänster.
Min blogg har väckt diskussion, som ger information
Bodensjön ligger i ett miljöskyddat område i södra Tyskland.
Reglerna för fritidsbåtar är rigorösa. Motorerna måste exempelvis
ha katalysator för att minska emissionerna.
Det finns alltså båtmotorer med katalysatorer även om branschfolk
i Sverige inte tycks känna till det.
Vanliga invändningar bland motorförsäljare här är att den svenska
marknaden är för liten och att det därför skulle bli orimligt dyrt.
Man lyfter alltså fram ekonomin för branschen och båtköparna
framför hänsynen till miljön.
Jag har nu mailat till Volvo/Penta frågor om vilka motorer med
katalysator för fritidsbåtar, man har till försäljning i Sverige.
Svaret kommer att publiceras här.
En annan invändning mot mer miljöanpassat båtliv är: Varför skall
vi i detta lilla land gå före alla stora länder? Låt oss vänta och se
vad USA och EU bestämmer, är vanlig ståndpunkt.
Min kommentar är självklar. Man skall först sopa framför egen dörr.
Förra vecka blev det stor uppståndelse hos bl a Volvo och SAAB
för att EU skärper reglerna för emission.
I diskussionen som uppstod känner jag en obalans. Man talar enbart
om bilar som om bilen i sig vore en miljöfara. Bilens motor är det
likaväl som båtens.
Kanske är det naturligt att bilar kommer mer i fokus, eftersom de är
oerhört många fler än fritidsbåtarna och dessutom körs längre sträckor
och under hela året.
Men diskussionen måste också handla om båtmotorers emissioner.
Vi skall inte heller glömma de stora internationella kryssningsfartygens
emissioner, när de långsamt tar sig genom Stockholms skärgård och
när de ligger vid kaj inne i Stockholm. Här kan vi tala om stora och
miljöfarliga utsläpp.
Kryssarklubben har på sin hemsida en blogg. Den har som tema miljön.
De ämnen, som tagits upp är båttoaletter och bottenfärger, där klubbens
ställningstagande ifrågasätts.
Kanske tid för även andra ämnen på denna miljöblogg.
Det finns de som är värre miljöbovar
Jag har fått kommentaren att fritidsbåtarnas negativa miljöpåverkan är mycket liten i jämförelse med bilar av olika slag, med flygplan, med industrin och med jordbruket.
Och att påverkan på den svenska miljön kommer från andra länder, vilket vi inte kan göra mycket åt.
Helt rätt.
Men det hindrar inte att vi måste diskutera fritidsbåtarnas påverkan för att höja medvetenheten hos båtägare, båtjournalister,
båttillverkare och tyckare i allmänhet.
Och båtindustrin måste förse oss båtägare med båtar, vilka tillgodoser de högsta miljokraven.
Båtlivets miljöpåverkan berör alla sommar- och fastboende i skärgården på ett väsentligen mer konkret sätt än det för mänskligheten överhängande hotet om global uppvärmning.
Påverkade av alla larmrapporter känns detta med förorenat vatten, det som vi badar i, buller som stör en förväntad vilopaus på stranden och oskickligt och farligt framförande av båtar i alldeles för hög fart, så näraliggande.
Åtgärder för att komma till rätta med dessa problem fordrar inget kyotoavtal, utan kan åtgärdas på nationell nivå.
Det är synnerligen viktigt att denna fråga har kommit upp till debatt och vi förväntar oss att båt-livets organisationer och myndigheterna utarbetar tillämpliga regler.
Alla är vi miljövänner om vi känner efter. Härligt att kunna dra ett djupt andetag med frisk och väldoftande sjöluft. Samtidigt är vi som djurart ovanligt tanklösa trots människans förnämliga utrustning ovan halshöjd jämfört med de andra djurarter som vi delar den här lilla planeten med. Koldioxid och klimatpåverkan i all ära.
Vad är värre än att vi ökar koldioxidprocenten i atmosfären är väl att vi eldar upp en produkt som tagit miljontals år att så att säga utveckla. En produkt som möjliggjort mycket av teknikutvecklingen med datorer, mobiltelefoner och plastpåsar för att bara ge en anvisning. Den produkten eldar vi upp. Vi bränner den för att kunna värma våra frusna händer vid elden! Är människan en tok eller är människan helt galen!? Och vad gör människan i de delar av världen där man inte behöver värma sina frusna händer i så stor utsträckning. Där klimatet är "människovänligt". Jo man har ihjäl varandra av diverse anledningar oftast grundade på vidskeplighet och hjärnspöken kallad religion. Insch på sig! Allah!
Dessutom - djuruppfödningen orsakar idag två tredjedelar av människans totala utsläpp av den mest potenta växthusgasen kväveoxid. Och trenden pekar på en fortsatt snabb ökning. Dessutom svarar djurhållningen för 35-40 procent av människans utsläpp av metan och 9 procent av koldioxidutsläppen. Särskilt det senare väntas fortsätta att öka snabbt. och korna får kroniskt ont i magen. Det är inte bara ett systematiskt djurplågeri som kan leda till att djuret dör, utan orsakar också ett slags bisarrt pruttande av växthusgaser ..de flesta andra ansträngningar för att motverka klimathotet är hopplöst bortkastade om vi inte samtidigt ändrar våra matvanor och radikalt skär ned på köttkonsumtionen. Henrik Ennart, http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_14574912.asp?id=2857
Miljöhoten från fritidsbåtar är tydliga och uppseendeväckande. Är de inte lite löjliga egentligen - dessa miljöhot från några små motorbåtar?
Fokus på fritidsbåtmotorerna
Motorer för fritidsbåtar med katalysator eller partikelfilter finns inte.
Inte i Sverige men väl i andra länder.
Vi får nöja oss med att det finns katalysatorer på bilar, motorcyklar och
gräsklippare.
När Båtnytt i mitten av 90-talet testkörde min Bayliner Capri med 4-cylindrig
inombords bensinmotor noterades
? Bränsle 2,4 liter/sjömil före bottentvätt.Högsta fart 28 knop
? Bränsle 2.16 liter/sjömil efter bottentvätt. Högsta fart 32 knop
Enligt uppgift släpper en bensinmotor ut 2,4 kg koldioxid per liter bensin.
Alltså förbrukade min båt under en liten nöjestripp på 10 sjömil med bevuxen
botten24 liter bensin och släppte ut 57 kg koldioxid, som förvärrar jordens
uppvärmning.
Hur mycket NOx denna motor släppte ut, kan ingen säga.
Mina frågor till branschfolk ger mycket olika svar:
? det blir för dyrt med katalysator
? det går inte att kyla katalysatorn i båten
? båtägare frågar inte efter katalysator
? Sverige har en för liten marknad
Kanske kan jag få tydligare svar från Volvo/Penta?
Bra att miljön uppmärksammas kring båtlivet. Bilarna borde inte smutsa ner luften hur som helst och båtarna borde inte förstöra vårt vatten.
Hur ser våra ungdomar på miljöfrågorna?
Ungdomsgenerationens beteenden och förväntningar har kartlagts av Kairos Future i en världsom-fattande studie. Man har ställt frågor till ett statistiskt säkerställt urval av personer mellan 16 och 29 år i 17 länder.
Uppseendeväckande var det faktum att den svenska gruppen är den som har minst intresse för miljö-frågor.
Andra får söka orsakerna till detta. Jag kan bara säga att detta är
oroväckande för vår havsmiljö, eftersom personerna i den utvalda åldersgruppen troligen innehåller många båtköpare/-användare.
Om Du vill vet mer om studien, kolla www.kairosfuture.com
Gustaf, det var en trevlig och bra artikel om båtlivet i SVD. Det är återigen SVD som engagerar sig mest när det gäller båtlivet och dess miljöpåverkan. En eloge till dem. Själv får jag inte deltaga med någonting i GP när det gäller båtmiljön. Motarbetad har jag blivi hela tiden av den tidningen. Vid samtal med vissa medarbetare på GP har det låtit som så "Du kommer inte in här möjligtvis över min döda kropp". Större ovilja mot bättre miljö för fritidsbåtfolket finns inte.
Massmedias ointresse för miljön
Göteborgs Posten, som uppenbarligen inte ville ta upp Leo Augustssons tankar om fritidsbåtlivets negativa påverkan på miljön, är ett exempel på
hur illa det är ställt med journalisters attityder.
Andra exempel är båtfackpressens och flera dags-tidningars journalisters hyllande av de höga farter, som RIB-båtar visar upp. I Stockholm finns
några företag, som erbjuder Äventyrsresor i hög fart genom skärgården med sina RIB-båtar, Vi som bor i skärgården, hör dessa otrevligheter först
när de passerat, eftersom de går så fort. Men vi hör passagerarnas skrik av förtjusning och kanske rädsla, precis som på Gröna Lund.
Har någon tänkt på att de G-krafter, som passa-gerare utsätts för vid en plötslig tvärgir, kan slunga ut dem från båten.
Om journalister var lite mera sunt kritiska till denna verksamhet, skulle skärgården sannolikt besparas dessa nöjesfältbetonade verksamheter
Allt för Sjön 2007 har startat
Mer än tusen fina båtar, massor av tillbehör och roliga upptåg väntar hundratusentals besökare, som vill känna doften av sommar, sol och vind.
I Båtlivs och Båtbranschens senaste nummer finns flera lockande beskrivningar om vad besökare kan få se. Frånsett SBUs ordförandes artikel, artikeln
från Baltic SeaBreeze och Stefan Edmans krönika finns dock inte något om miljön.
Den svenska båtbranschen fortsätter längs samma spår som tidigare.
Lasse Bengtsson skriver en artikel i Båtliv under rubriken ?Nya rön talar för koppar i bottenfärg?. Att det finns metoder för att hålla båtbotten ren utan bottenfärg, nämner han som vanligt inte. Vem ligger bakom hans knappast neutrala åsikter?
Han berättar inte heller om Britta Eklunds rapport från bottentvätten i Trosa 2006.
Stefan Edman vidräkning med motortillverkarnas törnrosasömn borde nå ut till en betydligt större krets än Båtlivs läsare. Hans avslutning är monumental:?Nu är det dags för fritidsbåtindustrin att ställa om. Redan på nästa års Båtmässa vill jag och många med mig att fokus ligger på de klimatsmartaste båtarna, med snåla motorer och biodrivmedel. Och på en renässans för vind-
och muskeldrivna flytetyg, segelbåtar och kajaker?.
När jag i dag besökte mässan fick jag svävande svar från motortillverkare om tidpunkt för presentation av motorer med katalysator eller partikelfilter.
Genomgående hänvisade man till myndigheterna, som bör hålla med regler.
Att ta egna initiativ tycks inte vara intressant.
En hög tjänsteman från en stor båtorganisation tyckte att mina åsikter i denna blogg var onödiga och att de kunde vara skadliga för mitt företags framtida försäljning av båtbottentvättar. Hur lågt i tak kan det vara i båtvärlden? Tål man inte en öppen diskussion? Av hänsyn till honom och hans organisation utelämnar jag namnet, eftersom jag inte tror att han på detta sätt representerar
sitt förbunds medlemmar.
G. O. Douglas är värd allt det stöd som oppinionen kan ge i denna förgiftade fråga. Roten till det onda är ju i första hand inte båtägarna, utan färgfabrikanterna. Tillverkarna av giftläckande bottenfärger saknar uppenbarligen allt ansvar och all modern miljöhänsyn. Bojkotta färgfabrikanterna. Köp billigare, giftfri färg och lägg pengarna på bottentvätt i stället.
Båtmässorna i Göteborg och Stockholm 2007 visar med all tydlighet båtbranchens totala ointresse för en förbättrad havsmiljö. Mässorna är en spegelbild av företagens förmåga att få sälja så mycket som möjligt och dessutom så dyrt som möjligt. Då miljömyndigheterna inte sätter upp tydliga krav på denna verksamhet, så kan detta inte heller klandras i den utsträckning som skulle vara möjlig. Ju färre regler desto större anarki. Större och större båtar och andra flytetyg med tilltagande motorstyrkor och därmed ännu större utsläp och olycksrisker från allt högre farter blir följden. Miljömyndiheterna verkar helt lamslagna. Det är häftigt att vara deltagare i detta båtliv. Vi som har varit med från andra världskrigets slut och fram till idag kan konstatera att miljösvinen har tagit över helt. Det är inte längre lika trevligt att ge sig ut på havet och njuta av en underbar natur. Man riskerar att när som helst befinna sig i riskzonen till att kollidera med en fartdåre utan sans och balans. Har man dessutom sin familj med sig svävar hela familjen i dödsfara. Fartdåren har dessutom absolut ingen tanke på andra människors säkerhet och förmodligen inga kunskaper om hur man skall uppträda på sjön. I denna fritidssysselsätting tillåts dessutom giftspridning i allt större mängder genom de båtbottenfärger som används. Det finns andra områden som använder gift, men är då till gagn och nytta för tillverkning av energi, mat och annat. Dessutom är denna användning reglerad genom restriktiva regler. Med båtlivet är det annorlunda. Det betraktas som en trevlig fritidsversamhet och omfattas av allt fler människor, medelsvensson som såväl av myndighetspersoner. Resultatet kan vi se genom den allt större fritidsverksamheten som lever sitt eget liv helt i avsaknad av regler, vett och sans. Denna blogg som G o Douglas tagit initiativ till har fått igång en debatt som visar att det fortfarande finns människor som helt är emot ett förbättrat båtliv ur miljösynpunkt. För dem är det helt omöjligt att tänka sig att använda miljövänliga alternativ i stället för de bekväma giftfärgerna. G o Douglas skall ha en eloge för sitt initiativ och det visar att hans inställning inte bara omfattas av honom själv utan även av andra vettiga personer som vill se ett giftfritt båtliv med en ansvarstagande båtbranch och färgindustri.
Stora fartyg är värre miljöbovar än små fritidsbåtar
Vid diskussioner med ägare till mindre båtar fälls ofta följande kommentarer
?De stora fartygen är mycket sämre för miljön än våra små båtar. Jaga dem i stället!?
Kanske kan diskussionen bli annorlunda om man utgår från några enkla fakta:
?last- och passagerarfartyg rör sig mest hela tiden på djupt vatten mellan olika hamnar.
Om deras botten har giftig färg, blir den negativa påverkan förhållandevis begränsad.
Däremot påverkas vår luftmiljö starkt av dessa fartygs emissioner.
Många tycker att de s k kryssningsfartygen är vackra att se, när de glider genom skärgården. Men man känner inte till att deras avgasrök är mycket giftig och bemängd med sot.
?fritidsbåtar håller sig på grundare vatten och ligger ofta stilla i grunda vikar. I synnerhet på våren, när båten nyligen bottenmålats med giftig färg, påverkas havets barnkammare på ett olyckligt sätt. Och gamla 2-taktsmotorer är rena gift-bomberna för både luft- och vattenmiljön.
För mig är det inte fråga om ett antingen eller. Alla måste vi bidra till en renare luft- och vattenmiljö.
Några erfarenheter från årets Allt för Sjön
Miljöaspekterna var inte särskilt tydliga bland alla ?muskulösa? fartvidunder. Mina frågor om katalysator och partikelfilter till motor- och båtförsäljare möttes med ointresse eller med kommentaren ?vi väntar till dess myndigheterna anger riktlinjer och krav.?
Jag hade inte väntat mig något annat.
Jag deltog också i SBUs Båtting under temat Framtidens Båtliv.
Även detta enligt programmet inte skulle handla om helt andra frågor än om miljö, hörde jag till min stora tillfredsställelse Sören Norby säga att nästa års ting skulle behandla båtlivets miljö-frågor.
Det kanske lossnar!
Miljösamverkan i V:a Götaland
Kolla www.miljosamverkan.se Där finner Ni konkreta underlag för upptagning och renspolning av fritidsbåtar. Projektets sponsorer liksom projektledaren är värda all uppmuntran. Äntligen en kraftig insats för ett bättre miljötänkande i båtvärlden!
Men hade det inte varit naturligt att samtidigt studera andra metoder för bottenrengöring exempelvis
bottentvätt i vattnet med uppsamling av materia?
Att så inte skett, kan det bero på att SBUs attityd till denna nya metod är negativ? Man synes ha valt att med tystnad behandla dennas utveckling: De tre anläggningarna, som under perioden 2000-2006 tvättat flera tusen båtar, kommer att bli fler under 2007.
En öronbedövande tystnad sprids från SBUs kontor på Af Pontins väg på Djurgården i Stockholm
Nu har kopparmaffian slagit till i Göteborg
Den största förespråkaren för att koppar skall få användas i bottenfärger
är Kryssarklubben.
Jag hoppas verkligen att det inte är denna organisation som ligger bakom
erbjudanden på anslagstavlor i Göteborgs hamn om att köpa kopparpulver,
vilket skulle göra bottenfärgen mer motståndskraftig mot beväxning.
Självklart har miljöförvaltningen i Göteborg invändningar och vädjar till
båtägarna att enbart använda godkända färger.
Kolla www.gp.se i dag 23 mars.
Jag tror inte längre det räcker med vädjanden från ansvariga myndigheter
och politiker.
Man måste finna verktyg för att bekämpa den anarkism som tycks breda
ut sig.
Vår miljö är alltför viktig för att vi skall tillåta anarkism och självsvåldighet.
Jag tycker det är märkligt att denna typ av båt tvätt inte har fått större genomslagskraft.
Miljö debatten är som hetast just nu, forskarna har nu konstaterat att det är vi människor som bär ansvaret för klimatförändringarna och miljöförstöringen. Planeten är i obalans och det är bara vi människor som kan göra något åt saken.
Att köra in bilen i en biltvätt är en helt vanlig företeelse, bilen blir fin och bilen drar lika mycket bränsle som före tvätten.
Båttvätten fungerar i princip på samma sätt som en biltvätt, kostnaden är i stort densamma.
Fördelarna med en båt tvätten är vad jag förstår följande:
- genom att tvättar bort, alger sjögräs, snäckor mm. reduceras bränsle åtgången till nästa hälften, eller rättare sagt om du inte tvättar bort denna fördubblas bränsle åtgången.
Vi vet att kostnaden för bränslet till sjöss är betydande och ur miljösynpunkt förödande.
- Vi slipper då att måla båtens undersida med giftfärg, giftfärgen är likaså förödande inte bara för våra vatten utan även för allt levande.
- När säsongen är slut ska båten upp på land och där rengöras, tänk då att köra in i båten i en båttvätt, istället för att själv stå och skrubba båten ren.
EU, Stat och kommun måste ta sitt ansvar för miljön och den kommande generationen.
Även Du har ett ansvar. Det behövs en droppe för att det ska bli ett hav och Du är en av dropparna.
Nu har det hänt igen. De undersökningar som gjorts vilka båtbottenfärger som används på fritidsbåtarna runt om i landet är de starkaste färger som går att få tag i. Detta har jag påpekat alldeles för länge nu, utan att myndigheterna brytt sig alls. Det är tydligen ett mycket litet miljöbrott enligt dessa myndigheter som har regerna på sitt bord och skall se till att de följs. Skärpning. Skall det vara mjukisfigurer som jobbar med dessa brott som drabbar naturen med grymma gifter som inte kan gå ur naturen på många år. Det innebär då att naturen för stå tillbaka och förgiftas än mer på grund av dessa mjukisfigurer, som inte vågar ställa problemen på sin spets.
Hälsningar Leo
ÄNTLIGEN!
Miljömyndigheten i Göteborg har nu inte bara insett att fritidsbåtar förorenar miljön, när de bottentvättas på land. De har även uttalat sig om denna miljöfara.
Läs GP 4 juli. Där finns en utmärkt artikel, där miljömyndigheten berättar att västkustens alla hamnar och båtklubbar skall skaffa spolplattor inom 2 år.
Att det skulle ta så lång tid!
Nu kanske även metoden båtbottentvätt i vattnet med uppsamling kan bli mer allmän.
Har en 6-meters motorbåt i Sthlms Skärgård. Bottenmålade med Östersjöfärg i år igen och lade i den i maj månad. Inför en längre tur i vecka 32 hoppade jag i för att känna på botten. Det var tur i oturen. Den var rejält beväxt trots bottenmålningen.
Tyvärr finns ingen bottentvätt ännu i närheten av Dalarö där båten låg, så jobba själv var ett tvång.
Borstade utkanterna med rotborste och använde en gammaldags grusgångsskrapa med skaft för att få bort så gott det gick även mitt under båten.
Det tog mig 2½ timme att få den någorlunda fri från utstående fast beväxning och då låg jag i vattnet och jobbade utan avbrott (!).
Man kan således konstatera att bottenmålning med Östersjöfärg är meningslöst. Hoppet är nu att det placeras ut flera bottentvättar runt om i Skärgården så man kan hålla båten ren. För miljön vore det verkligen välkommet då vi ju både slipper giftfärgerna (och kostnaden och jobbet med färg) samt inte minst får betydligt mindre bensinåtgång, dvs mindre utsläpp.
Som sagt, hoppas verkligen vi får se bottentvättar utspridda kring kusterna inom de närmaste åren !
Åke
Gustav,
Hej!
I am a Douglas living in America and I am researching the ancient Douglas lines.
My research has brought me to your family in Sweden.
I would appreciate it if you could contact me at [email protected].
Regards,
Rob Douglas
I dagarna hålls båtmässa i Göteborg. Tydligen har något hänt i båtvärlden. Äntligen har en båtmässa fått fokus på miljön. Hur kommer det då att bli på Allt för Sjön?
En produktnyhet i Göteborg är en ej giftig botten-färg, som sägs klara av beväxningen.
Vi i Stockholms skärgård avvaktar med intresse bevis på detta. Tidigare giftfria färger har visat sig vara antingen giftiga eller verkningslösa.
B2008 års båtmässa i Göteborg blev precis så dålig ur miljösynpunkt som jag befarat. Miljökonceptet saknades som vanligt. Det miljöpris, som utlovats, har ännu inga stadgar, vad jag känner till.
Nu återstår att se vad Allt för Sjön kan erbjuda miljövännerna. Den 5 mars arrangeras ett Båtting under rubriken "Båtlivet och Miljön - ett helhets-begrepp". Då kommer bl a Båtmiljörådet och dess 12-punktsprogram att presenteras.
Vad som dock saknas är KTH/ITMs nya rapport om en undersökning av Vikingarnas BK på Djurgården i Stockholm. Den lägger fram starka bevis för att botten inom klubbens område och i synnerhet den del, som ligger utanför upptagningsslipen, tillförts gift under senare år. Slutsatsen är tyvärr den att i klubben finns båtägare, som inte drar sig för att använda giftiga bottenfärger.
Rapporten publiceras inom kort på nätet och kommer då att finnas även på min sajt.
Allt för Sjön med fler än 1000 båtar pågår.
Båtförsäljarna hoppas på goda affärer men talar väldigt lite om båtlivets miljöpåverkan.
Vilken skillnad mot bilförsäljarna, som har fattat att deras produkter måste ha en miljöstämpel.
Häromdagen arrangerade SBU mfl Båttinget med ganska många deltagare. Där diskuterades miljöfrågorna under en hel förmiddag.
Men nog blev jag något förbannad, när Göran Andersson, ordförande i SBU, angriper de 4 miljöforskarna, som skrev artikeln i DN den 4 mars.
Han ansåg att deras skäl att publicera artikeln endast var att skaffa mer pengar till forskning.
Han gick - liksom flera andra organisations-företrädare helt förbi de fakta som forskarna lagt fram: att fritidsbåtar förstör den marina miljön
i egna hamnar och naturhamnar.
Lite mer ödmjukhet vore på sin plats!
En god vän i Gävle berättade i dag följande:
Förra året hade han sin segelbåt, noggrant bottenmålad med giftig färg förtöjd vid en boj på våren. Han seglade många veckor utan att använda bojen. När han på hösten tog upp bojen, var den helt ren. Där fanns inga tulpaner och ingen annan beväxning! Han kommentar: giftet i bottenfärgen hade tydligen spritt sig i det omgivande vattnet.
Sådan är verkligheten!
Äntligen har miljöförvaltningarna i ett antal kommuner runt Stockholm liksom i Stockholm självt beslutat att miljöinspektörer skall besöka båtklubbar för at se hur man där behandlar miljön.
Allt enligt SR.se 2008-04-01
Länsstyrelsens i Malmö upptäckt av TBT i flera hamnar är besvärande för båtfolket. Frågan är om det stora flertalet båtägare överhuvudtaget bryr sig.
Simrishamn ett avskräckande exempel. Tyvärr är inte Simrishamn ensam att ha höga halter av gifter i bottensedimenten, det gäller alla svenska hamnar. Orsaken är de giftiga båtbottenfärgerna från fartyg och fritidsbåtar. Det finns mycket bra alternativa metoder såsom båttvättar och helt giftfria bottenfärger. Varför använder vi inte dessa alternativ? Det beror helt på regeringen som inte visar något intresse för att få bort gifterna trots påstötningar från insatta personer. Det är bäst att hålla tyst i denna fråga så kanske det inte händer något tycks båtlivet tänka.
Årets Allt för Sjön var en besvikelse för den som sökte miljövänliga motorbåtar. Under veckan fick International stark och välgrundad kritik för sin marknadsföring av västkustfärg på ostkusten.
Några ljuspunkter:
Håll Sverige Rent gjorde en fin insats genom att slå ett slag för bottentvättar.
Ett nytt företag för skrotning av plastbåtar på Utö.
Nu i veckan - den 17 mars - skall enligt planerna Regeringen presentera sin havsmiljöproposition.
Kanske blir det som det sägs: stora ekonomiska bidrag till den som startar en bottentvätt.